Så är det

Jag måste då säga att det är urknepigt att inte kunna springa ner till Bästa Grannen längre.

Nu är det ju inte två trappor ner till henne längre, utan en hel liten bilfärd på några hundra meter.

Jag har faktiskt varit på väg ut genom ytterdörren i strumporna ett par gånger när jag haft tråkigt, innan jag kommit på mig..

Snacka om gammal vana! *ler

Idag pratade jag med chefen Ola på flyttfirman. Och på tisdag nästa vecka bär det av för oss med.
Bort härifrån för att aldrig komma åter.

Ska bli skönt. Den här trappuppgången att bli tom när vi ger oss iväg.
Tråkigt men sant.

Och jag antar att huset kommer att stå och svaja på rivningshotet då.

Den andra trappen, är full än så länge, men jag antar att dom gallrar ur där när det är dags.
Mellan Dottern som bor där i sin första egna lägenhet, tycker inte alls att det här är kul, men har bestämt sig för att bo kvar till sista dan.

I morron blir det en sån där stressdag, när man ska försöka hinna med både det ena och det andra.
Det är handling, fixa med lite papper och besök av Lillkillen och Äldsta Dottern.
Hon kommer hit för att hjälpa oss med lite rensning, bland annat.

Hon kommer att få fart på oss igen, med packningen och så. Det har stannat av lite, för orken tryter här.

Flyttkillarna får packa en hel del dom med - mot betalning från Hyresbolaget, så jag hoppas dom drar ut på tiden.

Jodå, även om jag är nöjd över att komma till en bättre lägenhet, nu när jag har vant mig vid tanken, så sitter ilskan över att behöva flytta ifrån minilägenheten kvar.

Hade huset blivit lite bättre omhändertaget under dom här 54 åren så hade Bästa Grannen och jag inte behövt röra oss ur fläcken.

Man kan inte bara byta tapeter och kylskåp under så lång tid och tro att huset ska stå som när det byggdes.

När möglet sprider sig runt trösklar och badrumsfönster och vatten har runnit mellan våningarna ett flertal gånger.

Jag har ju knäppt en del kort på eländet.
På den trasiga kranen nere i tvättstugan, den som hänger löst från väggen, på svarta mögelfläckar som växer i godan ro, på söndermöglade tapeter ... ja en hel del finns det bilder på.

Hade jag nu inte behövt flytta, så var tanken att visa Hyresbolaget hur illa det egentligen är och riva upp himmel och jord ungefär.

Men nu skiter vi i det. Dom får riva eländet.

Vi drar härifrån.

Jisses vad arg jag blev nu när jag skrev det här. FAST jag inte talat om allt.
Måste gå och ta mig en kopp te...
Återkommer med snällare tankar i morgon!