torsdag, januari 15, 2009

Inte som jag tänkt, men bra iallafall!

Dagen idag, som skulle vara så fullspäckad, blev inte riktigt som jag tänkt...

Min att-göra-lista, havererade totalt..

Frostar av frysen, det gör jag just nu klockan 22.40 på kvällen... Och det var verkligen inte meningen.

Garderoben och byrån som skulle rensas, kan se sig i stjärnorna efter det...

Databordet är halvstädat. Jag fattar inte hur det kan samlas så mycket prylar just där?! :)

Laga mat behövde jag inte alls, för det fanns rester kvar som räckte åt alla...

(I och för sig rätt skönt att slippa!)

Något kaffe har jag inte druckit med Bästa Grannen alls idag.. för hon tog först sovmorgon (jag med) efter att ungarna kommit iväg i morse.
Sen åkte hon bort efter hämtningen av Tösabiten, 6 år på förskolan.


Men däremot fick jag ett gott glas vin av henne här på kvällssidan. Och det var ju inte helt fel det heller! *ler

Tvätten står också kvar, för tvättstugan har varit upptagen hela dagen..
Så inte blev det mycket gjort av det jag tänkt.

Men däremot har jag haft trevligt främmande av först Mellan Dottern, en stund innan hon skulle iväg och jobba till 22.00 ikväll, när matbutiken stänger.
Och när hon gick, så landade Äldsta Dottern och Lillkillen här.
Dom kom åkandes i hennes lilla guldfärgade bil, i vanlig ordning.
(Vid det här laget tror jag att den bilen hittar hit själv! *ler)

Jag är så stolt över att hon klarade sitt körkort!

Lillkillen hade en "vrångdag" ... Det har man ibland, vet ni, när man är fem år och lite trött.
Han ville inte gå från bilen och in till oss och sen skulle han absolut inte gå in till Mormor, utan stå kvar ute i trappuppgången.
Det blev Mellan Moster som fick hämta honom.
Eller, hämta och hämta.. Det blev väl mera att locka och lirka in honom.

Väl inne, så skulle han -Inte krama någon!
- Inte ens Mormor? säger jag och gör stora ögon...
Då tittar han tyst på mig, och kniper lite med munnen, vänder sig om så vi bara ser bakhuvudet på honom ... sen nickar han fort - NEJ,NEJ!

Gullungen där! *skrattar*
Jaja.. Hans Mormor är inte på toppenhumör hon heller alla dagar!

Men sen lossnade surheten och han ville faktiskt ha en kram av både mig och Lilla Dottern innan dom åkte hem..




Här är dom, Lillkillen och hans mamma! Fina, eller hur?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jätte söta ;)

Karamellen sa...

*ler
Jo du, där lyckades jag allt!

Tänk att du är lika söt nu som när du var liten!

Kram Mamma

Anonym sa...

Supersöta :)