Äntligen kväll

Idag har det varit full fart ..nästan hela dagen.

Utom en stund på förmiddagen när Lilla Dottern gått till skolan och jag satte mig med kaffet i soffan, helt påklädd och somnade till.
Sittandes.
Haha .. Det var ju tur att jag inte höll i muggen!

Sen ringde telefonen - som vanligt och en kompis kom över.
Alltså, samma kompis som kommit nästan varje dag, hela sin sjukskrivning, vilken har varat i närapå ett år nu.

Ibland blir det jobbigt, det kan jag erkänna. Och vissa dar finns absolut ingenting och prata om.
Men hon kommer.

Det är hon som jag ibland tycker tar all min energi.

Men inte idag!
Jag packade ihop min tvättväska med hjärtat på och gick ner i tvättstugan, eftersom den var tom, när hon gått.

Två stora tvättar hann jag med.
Och medan tvätten tumlades, for jag iväg till ytterligare en av mina kompisar .. ( Ja, det finns ett par vänner, som har hängt med nästan hela mitt liv.)

Den här kompisen är en kille och jag passar hans lägenhet medan han är bortrest ett par veckor.
Han är inte var som helst heller .. *ler
Han är i Kina på handikapp-Os.

Jojo.

Han åker dit som regerande världsmästare inom rullstolspingis.
Och han är o t r o l i g t duktig.

Får se om han kommer hem med någon medalj i bagaget.
Det vore jättekul!

Jag måste säga att jag och ungarna är väldigt stolta över honom.
För han är inte bara en kompis som jag haft i .. få se .. 29 år, blir det, han är också farbror till två av mina barn.

I allafall, efter besöket hos honom, var det dags för tvättstugan igen.
Och kaffe med Bästa Grannen, som är lite ynklig nu eftersom hon däckade i en förkylning och inte har varit pigg på hela veckan, stackarn ..

Men snart är hon nog ok igen, det går åt rätt håll.

Mat måste man ju ha också. Så efter det blev det en tur till affären, där en söt Mellan Dotter satt i kassan.

Jag hinner laga mat och äta den, innan hon dyker upp här på tröskeln och vill ha skjuts.

Ok, bara och dra på skorna igen då .. ( Det var väldigt vad dom har åkt av och på idag...)

Ibland är det sådana dagar här.
Vissa dar händer allt på en gång, och ibland sitter jag här och undrar vad jag har för tråkliv.
För riktigt så där intressant kan jag ju inte säga att det är jämt.

Tur att ungar och bekanta livar upp tillvaron, ibland.. ja, vissa då varje dag.

Oftast är jag nöjd med hur jag har det.
Men vissa dar, då känns det som om jag vill mera, än att gå här och vara sjuk.
Fast jag vet hur läget är.

Men nu är kvällen här och den är min. Lilla Dottern ska snart i säng och då tänker jag kliva ifrån datorn och krypa upp i soffan och under filten och där tänker jag sitta ända tills jag inte orkar längre.

Ha en bra kväll, ni också!