Lite för mycket, kanske ..

Alldeles ensam blev jag här hemma i går kväll.

Både Tonårssonen och Lilla Dottern sov över hos kompisar.

Kvällen blev nästan helt tyst.
Bara datorns diskreta susande hördes och min egen andning.
Och ja, filmen då .. på lågt ljud..

Utanför fönstret någon bil.

Så här kommer det att bli alltså, tänker jag.. - så här tyst och lugnt - när alla barnen har flyttat.

Vad ska jag göra då? Jag har så svårt att tänka mig in i det.
I 23 år har jag ju haft barn omkring mig, levt med barn... inte kunnat tänka på mig själv jämt och ständigt..

.. och så blir det bara jag sen.. och allt det tysta.
Känns inte så lockande...

Ialla fall.. när jag förstår att jag blir ensam hemma och kan ha en lång filmkväll.. då dyker tanken på GODIS upp i huvudet.

Ikväll kan jag frossa om jag vill..utan att behöva dela med mig..

Men jag vill inte gå ut. Det är kallt. Så hur göra?

Det löste sig. Mellan Dottern, 19 och Pojkvännen är inte hemma, det ser jag, för bilen står inte på parkeringen..

Så jag ringer...
Det är Pojkvännen som svarar.
- Hej.. var är ni..? frågar jag med smörigaste rösten..

Det visar sig att dom är på ÖB.. (Passar ju alldeles utmärkt..*ler)

- Kan inte ni..?? .. cola... och .. en påse.. blablabla... Fortsätter jag..

Och söta som dom är, så kommer dom med både Cola och kakor och .. hmm.. och .. hmm.. till supersugna mig...

Det finns liksom inget stopp när dom plockar upp ur påsen...
Sen frossar jag.
Riktigt ordentligt.
Jag kollar på två filmer och äter... så till slut blir jag illamående.

Då går jag och lägger mig.
Klockan är 03.24.

Herregud.