Det är något visst med dom lokala pubarna/pizzeriorna i dom mindre samhällena, som det där jag bor ...
Det som får mig att tänka så är för att, ikväll fick Bästa Grannen och jag ett ryck och for iväg till vår, som ligger efter E4:an - den väg som också delar samhället i två sidor - den norra och södra.
Helt nyktra åkte vi dit och tog en Cola och en kaffe och satt sen där och smålog åt folket som rörde sig i lokalen...
För man har ju faktiskt inte roligare än man gör sig..
Det var intressant att se hur ortsbefolkningen tog emot varandra med mer och mer öppna armar, vartefter ölen rann ner i strupen..
En madame drack ett par gin och tonic och munnen gick sen i snabbare takt än spriten höll sig kvar i glaset.
Till slut visste vi - som satt vid bordet intill en hel del om henne och den från början bara ytligt bekanta bordsherren satt till sist och klämde henne på magen, medan han högt och ljudligt deklarerade att - där fanns det minsann inte mycket att hålla i!
Inte numer, inte.
Och efter det satt hon sen med ett belåtet leende på läpparna. .. *ler
Och/Men, under bilringen fanns det säkert en byxlinning på mjukisbrallorna, det tror jag säkert, men det var inget jag såg .. *harkel*
Själv serverades vi gratis kaffe av ägaren som var mycket tillmötesgående och trevlig. Men nej nej.. pengar det ville han inte ha.. !
Han var mycket serviceminded pratade med oss och återkom hela tiden, beredd att lyda minsta önskan vi hade.
Sen att han dansade loss framför mig förra helgen, när jag var där (och inte bara hade druckit cola & kaffe) med ett par kompisar - och flörtade hejdlöst med mig, det talar vi tyst om .. haha!
Dumma karl!
Alldeles på slutet, innan Grannen och jag beger oss hemåt, upptäcker jag att den stupfulla mannen som stått i baren ett tag är en av mina äldsta tonårskompisar ..
Men jag hinner inte stanna och prata. Vill inte heller, föresten, för vad ska jag säga?!
- Tjena! Det har bara gått 25 år, hur är läget?!?
Man får nästan lust att låta bli att någonsin bli berusad när man se hur snabbt folket släpper kontrollen över både sina ord och handlingar... i takt med alkoholen.
Vem vill bli bästa kompis med någon som man kanske aldrig lagt märke till förr, på bara en timme?
*suck*
Och pappan som satt vid ett av borden och pratade om sitt handikappade barn och vad han gör för denna unge.. samtidigt som han så att säga "svingar bägaren högt" ..
Det är minsann inte många som klarar av det han sköter om, minsann .. och hör sen!
Det är vad han säger.. till bordskompisarna..
Men Hallelulja!
Mannen, det finns många som delar din situation därute!
En av dom yngre killarna, provar karaoken därinne och lyckas totalt demolera låten "Oh Sara!" med fel tonläge och lite småspringande på melodislingorna här och där..
Grannen och jag ruskar på huvdet... Ops! Där slank nog räven ner i diket..
Till slut och för att det här inlägget inte ska bli för långt, så köper vi med oss strips och Cola och går till bilen och åker hem.
Där vräker vi i oss..
För andra gången idag .. ajabaja! *ler
Och nu .. Poff! Sover jag ..
CU
lördag, november 01, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar