På alldeles fel plats ..

.. hamnade den lilla fågeln idag, iallafall ...

Verkligen.

Så här var det ...

På eftermiddagen när jag sitter vid datorn i lugn och ro, hör jag plötsligt ett fasligt liv innefrån köket.

Först förstår jag inte vad det är...

Sen tror jag att min lilla Kattfröken Lullis har gjort sig illa eller har fastnat någonstans... men så ser jag att hon spatserar iväg genom hallen alldeles felfri och lugn..

Det piper och skriks, och det kommer från köket, så jag skyndar mig dit.

Och där på fönsterbrädan, bland mina blommor, sitter en livrädd liten fågel och flaxar med spretiga små vingar.

En liten fågel med gult bröst som förirrat sig in i den lilla glipan som blir när jag öppnade fönstret på glänt med haspen..

Jag hinner inte se så mycket, för den rör sig snabbt och jag får bråttom att mota iväg Lullis som nu tvärstannat och står med ivrigt spetsade öron.

Liten som hon är.. men nog kan man skymta rovdjuret i henne.

Hon får helt tydligt jaktinstinkt och gången blir smygande och listig när hon försöker komma förbi mina fötter.

Själv hojtar jag på Tonårssonen i högan sky.

-Kom hiiit!

Det går inte fort för en helt ointresserad, lång, reslig kille på 1,95 att resa sig och komma till mamma om hon gapar, det kan jag lova..

Jag ropar igen och den lilla fågeln flaxar med skräckslagna ögon upp till gardinstången, alltmedan jag nästan trampar på Lullis svans för att hejda henne..

- Öppna fönstret på vid gavel! Det är en fågel där! säjer jag och försöker få tag i det som jag vid det här laget tänker är "kattfan".

Och jag pekar mot köket.

Tonårssonen fattar först noll.

- VA?? säger han...

- Fort!

Så ramlar poletten ner och han går in i köket och öppnar fönstret.

Haspens klickande ljud skrämmer lilla fågeln ytterligare, men efter ett par sekunder flyger den snabbt mot friheten.

*suck* Sånt drama!