torsdag, augusti 21, 2008

Nu är det dags

Sitter och kollar igenom gamla kort på datorn.. Och fick syn på detta..


Det här är mitt vardagsrum, sett från dörröppningen.
Klicka för större bild*

Då, när sofforna och databordet var alldeles nya och jag precis hade möblerat som jag ville ha det.

Fullt så här välstädat är det INTE idag, haha! Inte alls!


Möbleringen är samma .. men inte gardinerna.
Där nere i hörnet sitter jag just nu och skriver det här, men idag finns det en del kort på hyllan ovanför skrivbordet..


Och stolen, jag sitter i nu, den hade jag inte köpt än ..

Så här skulle jag vilja ha det igen, så där avskalat och luftigt.

Så lugnt.

Inte en massa prylar här och där och slarvigt slängda filtar i soffan som det är nu.

Ser ni guldknoppen som sticker upp? Det är min sängstolpe...



Här syns det lite bättre. Hyllan ovanför sängen, den är helt fylld, i dagens läge. Med fina saker.

Jag älskar mina möbler, fast dom kanske inte är dom vackraste i världen.. men dom passar oss, som vi lever just nu.

En del är riktigt gamla.. och det skulle inte falla mig in att göra mig av med några av dem.

Som det lilla bordet, framför elementet. Ett sybord, fullt med små fack för handarbeten och nålar och diverse.

Mitt emot sofforna, på andra sidan väggen, står ett stort otympligt linneskåp, som jag har tv:n på.

Det skåpet vägde en del och var tokjobbigt att bära upp hit till andra våningen.

Fast det gjorde ju inte jag förstås *ler. Det fick andra kämpa med.

Det finns också två bokhyllor vid den väggen och en gammal ärvd byrå, precis mittemot sänggaveln.

Den sidan av rummet har jag tråkigt nog inget kort på.

Nu har jag lagt den översta bilden som skrivbordsunderlägg här på datorn, mest för att påminna mig om att jag kan ha fint.. om jag inte vore så jädrans slarvig.

"Måste ta tag i vardagsrummet, måste ta tag i vardagsrummet, blir nog mitt nya mantra.

Och jag ska göra det, verkligen .. efter helgen, när vi kommer hem från Särbon.

Det finns ingen undanflykt. Det är dags nu.

Och se, nu har jag lovat i bloggen, så det måste ju hållas. Inte sant?



Inga kommentarer: