Nattbloggning ..

World Of Warcraft

WoW

Bild från google

Ett dygn tog det, sen var lusten att blogga tillbaka..

Är man smått beroende eller? För att liksom vilja vända ut och in på sitt liv för både kända och okända människor?

Skulle tro det ..

I allafall.. så ni vet .. När lusten att skriva inföll igen.. Då ställde inte datorn upp.

Eller rättare sagt routern. (Eller.. rättare sagt ändå.. jag fick inte som jag ville..)

Alltså, routern, den ligger stendöd på hyllan, efter ett kraftigt åskväder, som fick både mig och Bästa Grannen att ducka vid hennes köksbord, där vi satt och - som vanligt! - drack kaffe..

Och, som vanligt är man smidig som ett kylskåp när man ska försöka skynda sig.. men jag knatade upp för trapporna så fort jag kunde och drog ur sladdarna till allt som har med datorerna att göra...

Men försent.

Datorerna, dom klarade sig, likaså modemet, men routern.. den stack alltså.

Nu hade ju det inte gjort något - om jag varit ensam hemma.. men det kunde jag ju glömma.

För sent på söndagskvällen kom Tonårssonen inklampandes.

Han hade fått skjuts hem från sina kompisar, där han har varit ett par dagar.

Så var friden slut. *suck*

Nä *ler.. så farligt är det inte... vi stör inte varandra.

Hans WoW-spelande går före mammas sällskap.

Jag ser knappt röken av honom.

Så det är lugnt.

Jag anser mig fortfarande "barnfri".

Är man 16 år och 1.95 lång, så klarar man sig bra själv.

Bara det kommer mat på bordet, någon gång ibland.

Och skulle mamman vara ute och "ränna", då får man steka pannkakor eller så själv.

That´s it.

Här är man ingen curlingföräldrer inte.

(Jo, vid nästan alla tillfällen. Dom mest oroande.)

Men.. (det här sidospåret kunde ha blivit en blogg för sig själv..) nu tillbaka till routern som pajade..

Och som alla de lärde vet.. har man ingen router,, så kan bara en av medlemmarna i ett hushåll, sitta vid internet..

Och det blev jag som fick ta nattskiftet. Som ni förstår.

WoW smäller högre än att blogga.

Och jag är verkligen en väldigt snäll mamma..