Många av föräldrarna som samlats där för att beskåda sina skönsjungande avkommor .. tillhörde högstadiekullarna som var när jag gick i den där skolan.
En kille (ja, numera hade han ju blivit en man) ..hejade och kände igen mig.. resten såg rakt igenom mig utan unset av igenkännande.
Jag har ändrat mig väldigt mycket, men ändå... man tycker ju att någonstans ska det som var jag en gång, skymta fram..
Det är något speciellt med skolavslutningar.
Det känns som en start på sommaren, det gör det faktiskt.
Rektorerna som håller tal.. alla småklasser som sjunger den ena visan efter den andra... Det där lilla pirret som finns, att snart, snart.. är det sommarlov.
Lilla Dottern går ut 3:an...
Hon håller på bli stora tjejen. Söt som socker är hon med den nya klänningen och det blonda långa håret, som lyfter sig i slingor av vinden.
När skolans nior fick gå fram och hämta betygen och blev omkramade, då kändes det i hjärtat...
Jag kikade på Tonårssonen där han - längst i klassen som han är med sina 1.95 - höjde sig över mängden av klasskompisar... och tankarna backar tillbaka till alla problem som varit det här året.
När skolans högstadierektor kramade om honom och jag hörde hur hon önskade honom lycka till.... då ser jag verkligen att hon bryr sig.. Sådär på riktigt.
Alla dessa samtal som hon och jag har haft.. Vilken stöttepelare hon har varit...
Och jag tänker på Tonårssonens små leenden som funnits där ändå ibland, i allt det här..
Sånt tänker jag på, när dom ropas upp en och en.. ungarna.
Han får bra betyg. mer än jag kunnat tänka mig. Det finns mvg med på papperet också. Trots allt.
Och det känns som om det blir nog bra..
Vi äter glass när vi kommer hem. För att fira lite.
Sen är det dags för Lilla Dottern och mig att packa ihop, för vi ska äntligen till Särbon.
Det blir en tågresa snart för oss alltså.
En timme och tio minuter tar det, sen är vi framme.
Lilla Dottern, 9 år, på tåget.
Snart framme hos pappa..
aW.jpg)
2 kommentarer:
Massor av GRATTIS till sonens betyg. Det betyder så mycket det där. Jag tror vi vuxna inser det så mycket mer än våra tonåringar. Det är inte viktigt för oss att de har bra betyg för att kärleken skulle bli större, utan för att vi oroar oss för våra barn och vill deras bästa för deras framtid! Kram och hoppas ni får en fin helg!
Tonårsmorsan;
Det här betyget gör att Sonen kan komma in på linjen han vill gå i gymnasiet .. med allt trassel vi/han har haft i skolan trodde varken jag,han eller lärarna att det skulle bli så.
Men det blev det, och det gör mig glad!
Och stolt.
Ha en fin helg du med!
Mia/Kalima
Skicka en kommentar