Viktig vän

Idag tog jag bilen och for iväg en stund till en av mina bästa vänner som bor här i närheten.

I ca en mil halkade jag omkring på vägen... som var täckt med hårdpackad, isblank snö.

Dessutom hade jag solen skinande rakt i ögonen hela vägen.

Tack och lov för solbrillor den här årstiden också, säger jag..

Men vad gör man inte för vänner...?

Fram kom jag. Och tillbringade ett par roliga timmar med en härlig tjej som jag känt i snart femton år.

Lika länge som jag och Särbon varit ett par..

Jag har ju bott i den här staden, för rätt många år sen och denna tjej var en av dom första människor jag lärde känna här, när jag flyttat hit, på mer eller mindre vinst och förlust..

Särbon var en av killarna i hennes kompisgäng.

Och hon tycket vi två skulle passa bra ihop, så hon fixade så vi fick träffas.

Och det kan man ju konstatera så här i efterskott att det blev ju lyckat... *ler

Hon har tre barn hemma.. 11,6 och 4 år.

Och dom känns nästan som mina egna. Jag har ju funnits med sen dom föddes alla tre.
Hon själv är en rätt tuff och tokrolig tjej som jag tycker hemskt mycket om.

Jag brukar alltid ta en tur till henne när jag är här i stan hos Särbon.
Och vi har alltid så himla roligt!

Hon är en sån där människa som jag verkligen behöver i mitt liv.